Klasskassan är en svensk klassiker – men nästan ingen vet något om den. Här är tio kul saker att kunna nästa gång snacket går på föräldramötet.
1. Den första klasskassan var en burk
Långt innan Swish och bankkonton fanns en plåtburk i lärarens skåp. Klassföräldern räknade mynten på fredagar.
2. Genomsnittsklassen behöver 25 000 kr
För en typisk högstadieperiod (åk 7–9) behöver klassen samla in mellan 20 000 och 40 000 kr för att klara resor, avslutningar och aktiviteter.
3. Strumpförsäljning fyller fortfarande många klasskassor
Klassisk produktförsäljning har funnits i Sverige sedan 80-talet och är än idag ett av de vanligaste sätten att finansiera klassresor.
4. Den vanligaste klassresan går till Liseberg
Följt av Kolmården och Skara Sommarland. Berlin och London ligger på 4:e respektive 5:e plats.
5. 7 av 10 föräldrar tycker försäljning är jobbig
Enligt återkommande undersökningar är produktförsäljning det moment föräldrar trivs minst med i föräldraengagemanget.
6. Cashback är inte nytt
Lojalitetsprogram med kickback till föreningar har funnits sedan tidigt 1900-tal i USA – då i form av "trading stamps".
7. Swish revolutionerade klasskassan
Innan Swish var "har du jämna pengar?" den vanligaste frågan på klassutflykten.
8. En klasskassa kan vara ett företag
Större föräldraföreningar registrerar sig som ideell förening med eget org.nr för att hantera pengar mer transparent.
9. Klasskassan är ofta könsbiased
Studier visar att mammor i snitt sköter 78 % av klasskasseadministrationen.
10. Den största kända klasskassan
En klass i Stockholm samlade enligt rykten in över 180 000 kr inför sin resa till Japan – via en kombination av sponsring, loppis och cashback.